Selektivt ätbeteende – ett naturligt beteende och dess risker

Ett beteende som kan förbrylla oss kaninägare är att våra kaniner lämnar massor av hö och bara verkar äta det ”godaste”. Alba och Dunder kan komma springande här hemma och buffa på oss och vilja ha påfyllning trots att det finns hö kvar i höhäcken.

Det beror på att kaniner av naturen har ett selektivt ätbeteende. De väljer alltså ut de näringsrikaste bitarna först. Det är en anpassning som de utvecklat till följd av att de under evolutionen levt på en relativt näringsfattig och mycket fiberrik kost och kan därmed betraktas som ett naturligt beteende. Jag brukar vara frikostig med höet och byter ut delar av det de väljer bort, det ger dem möjlighet att på ett bra sätt uttrycka det här beteendet. Om du har kaniner som är lite dåliga på att äta hö kan det också vara ett bra sätt att uppmuntra dem att äta mer hö. Du kan också testa lite olika sorters hö för att se vad de gillar bäst. Alba och Dunder brukar föredra hö med grova strån framför finare, det ger dem lite mer att tugga på.

Med det sagt så är detta selektiva ätbeteende inte alltid fördelaktigt för våra sällskapskaniner. När kaninerna ges en kost som de är anpassade för fysiologiskt sett, det vill säga en fiberrik kost med förhållandevis lågt näringsinnehåll (för tamkaniner innebär detta en kost framför allt bestående av hö), så är utgör detta beteende inget problem. Det är däremot viktigt att veta som kaninägare att kaninerna inte alltid väljer det som är nyttigast för dem. Det är bland annat av denna anledning som så kallade gnagarblandningar inte ska ges till kaniner, då väljer kaninerna gärna ut bitar med högt fett och energiinnehåll och lämnar resten, vilket kan resultera i övervikt, problem med matsmältningen, tandproblematik och andra hälsoproblem. 

En bra kost består av fri tillgång på hö av god kvalitet, bladgrönsaker (gräs på sommaren), och ungefär en matsked fiberrik pellets (minst 20-25% fibrer (växttråd)) per kilo kroppsvikt och dag. Självklart ska de också fri tillgång till rent vatten, gärna i skål och tillgång till gnagmaterial. Grönsaker, frukt och andra godsaker bör ges restriktivt, endast som godis t ex vid träning.

Som alltid när det gäller kaniner är det också viktigt att förändringar i kosten sker gradvis för att undvika att kaninerna får problem med magen.

Foderaktivering

Idag fick kaninerna grenar och kvistar från lite olika trädslag att pyssla med, på bilden syns asp, rönn, hassel och lönn.

Utfodring och hö

Kaniners kost i naturen består av gräs, örter och blad. De är selektiva i sitt ätbeteende eftersom deras födotillgång under evolutionen haft ett relativt lågt näringsinnehåll och kaninerna har därför utvecklats till att välja ut de näringsrikaste delarna i det de äter.

Hö utgör substitutet för färskt gräs, blad och örter för våra sällskapskaniner eftersom det är lättillgängligt och enkelt att förvara, samtidigt som det innehåller mycket fibrer, tillräckliga mängder kalcium och en lämplig mängd kalcium i förhållande till fosfor.

Två olika sorters hö innebär för kaniner ofta en större näringsmässig variation än om du ger dem två olika sorters frukt eller grönsaker. Hö som basföda ger ändå kaninerna möjlighet att vara selektiva och välja ut de mest näringsrika bitarna i kosten. Med tanke på att kaninen är liten till storleken så kan till och med två olika tuggor ur samma höskörd innebära en näringsmässig variation. Det är dock viktigt att byta ut höet i höhäcken mot nytt varje dag för att kaninerna ska behålla motivationen och äta tillräckligt med hö. Som djurägare kan du använda dig av kaninernas selektiva ätbeteende i berikningssyfte till exempel genom att erbjuda hö av olika sorter.

Det selektiva ätbeteendet blir ett problem först om du erbjuder kaninerna mat som är mer näringsrik än den mat som de utvecklats för att äta. För att undvika problem med tänder, övervikt och liknande ska du därför undvika fodermedel som till exempel spannmål, spannmålsbaserad pellets, frukt och grönsaker (bladgrönsaker är undantaget, de har ett mer lämpligt näringsinnehåll). 

Hö och färskt grovfoder som till exempel gräs och örter har ett relativt lågt näringsinnehåll, vilket ökar kaninernas foderintag och deras ättid och hjälper till att slita ner kaninernas ständigt växande tänder på ett lämpligt sätt.

Med tanke på att kaniner i fångenskap ofta utfodras med hö av samma sort och från samma skördeplats under långa perioder rekommenderas det att man utöver höet ger en matsked pellets (med högt fiberinnehåll och ett balanserat vitamin- och mineralinnehåll) per kilo kroppsvikt och dag. Detta för att säkerställa att kaninerna får i sig alla de vitaminer och mineraler som de behöver.

Alfalfa/lucernhö innehåller ofta mer protein och kalcium än gräsbaserat hö och passar därför inte så bra till vuxna kaniner, möjligen till växande individer. Till vuxna kaniner är gräsbaserat hö ett bättre alternativ.

När du väljer hö till dina kaniner är det viktigt att tänka på följande saker:

• den hygieniska kvaliteten: höet ska vara torrt, dofta gott, ha en grönaktig färg och vara fritt från mögel och ohyra
• näringsinnehållet: ett näringsrikt hö är relativt mjukt och bladigt, doftar gott, har en grönaktig färg och är fritt från jord och grus.

Referens:
Clauss, M. 2012. Clinical technique: Feeding hay to rabbits and rodents. Journal of exotic pet medicine. 21, 80-86.